Meningen med livet 1991

Publicerat i Utan Gräns nr 3. 1991
av Barbro Öster

Vi är här för att lära (jordelivet är en skola)

vi återger här ett transtal som hölls av Marianne Zembron i februari 1989 på Sandvikens Spirituella förening. Talet bandades av Barbro Öster och återges här i det närmaste ordagrant.

”Jag är detta barns ledare och med mig i kväll har jag ett besök som ni nog tycker är ganska ovanligt, en för oss barn från den jordiska sfären långt ifrån kommen gäst. Det är en utav våra bröder ifrån de yttre galaxerna som jag inte skall beskriva för er, men han har en hälsning som jag och Ibrahim telepatiskt skall försöka att återge så gott det går:”

Medborgare utav Universum. Det är en särskild glädje att så här ses och sträcka oss emot varandra. För mycket länge sedan har vårt folk inkarnerat på er planet. Många utav oss har en gång varit medborgare och hjälpt så gott vi kunnat, att utveckla jorden, så att den skulle bli en grogrund för den stora energikraft som människan kallar för kärleken. Många inkarnationer har vi haft på andra planeter liksom även ni har haft. Många miljoner år har gått sedan människan första gången utvecklades i den universella sfären. Tiden såsom jordemänniskan känner den, existerar inte utanför den jordiska sfären, därför har jag så här i efterhand svårt att förklara hur lång tid enligt jordisk tid mätt, som har gått åt för oss att utvecklas. Jag vill bara säga som så: Då och då besöker vi jorden – den jordiska atmosfären – för att ännu en gång minnas hur det var att gå i den jordiska skolan i vibrationer som var mycket tyngre än dem som man vistades i den så kallade ”Andliga världen”. Och mina vänner: Tag vara på er vistelse på denna planet, för ser ni, den är mycket nyttig för varelsen, för anden, så att den kan utvecklas till en känsla som skall bära hela universum vidare.

Överallt behöver människoanden komma, för att det skall ske en utveckling, inte bara på jorden, utan även på andra planeter. Snart kommer den stund, då världarna tidsmässigt tycks krympa samman, då kommunikationerna mellan världarna inte kommer att vara en omöjlighet, såsom människorna på jorden idag upplever det. I sanning, jorden är en verklig skola. För om du tänker tillbaka på tider som har varit, på inkarnationer som du tidigare haft, så upptäcker du, att du gång på gång har fått kämpa emot det som kallas för ditt sämre jag.

Många långa händelser har du fått gå igenom, för att förädla din själ och din ande. Om du bara tänker på dessa tider som ännu på vissa håll inte är avslutade, då människans olikheter ställs emot varandra, då hat och smälek uppkommer endast på grund utav var och ens hudfärg, var och ens seder och bruk på den plats där den befinner sig kontra andra platser på planeten.

Min vän, detta är en liten planet i jämförelse med allt som växer och frodas i universum på galaxerna. Tänk dig då, när människan börjar göra framsteg, att kunna ta sig till andra dimensioner, om hon där möter varelser som är helt olika henne själv. Du förstår, att människan måste först lära sig att acceptera de olikheter hon har närmast sig själv, innan hennes själ och ande kan växa sig så stora, så att även andra av vår Fader skapade varelser kan accepteras och älskas som de bröder och systrar de är, som de plantor i den universella världen som alla varelser är. Det är din uppgift på jorden, att verka för en förändring i människornas sinnen och själar, för du har förstått i ditt hjärta, att ingenstans kan man komma utan den utveckling som sker inne i varje människohjärta och utan den kärlek som skall skapa en ny sorts varelse på jorden.

Detta, att du kommer att se på det som hänt dig, såsom lärospån och händelser nödvändiga för din utveckling, det är en klenod som du fått i gåva att vårda och att befordra vidare till den som ännu så att säga sliter med sina fingrar i håret, lägger sig på jorden i förtvivlan och oförståelse inför den situation hon har ställts i. Överallt kan du gå fram till sådana själar och försöka att lyfta upp dem, låta dem se en annan verklighet, som är så nära, att de kan gripa tag i den bara de blir medvetna om den. Genom ditt handlande skall du påverka människorna runt omkring dig och ditt handlande skall vara likt det rättesnöre som du har i Kristus, en verklig föregångare just för det som kallas kärleken.

Ingenting som händer jordemänniskan idag är utan betydelse. Allt är statt i utveckling och i rörelse. Du skall alltså i första hand med ditt eget hjärta kunna förlåta, kunna ha överseende och framför allt lyfta upp den människa som ligger i förtvivlan framför dig.

Dina erfarenheter och din utveckling är sammankopplade, inte bara med denna människa, utan med alla varelser med eller utan kroppar, vilka lever och verkar i det som du kallar universum. Vi har hört jordemänniskan tala om att vi alla är en del av den stora helheten och ännu har många bara fattat det som ytligt, men tänk dig själv, att du är en del i en stor organism, så som foten utav ett jättelikt djur, som den inte kan överblicka, eller handen utav en gudomlig ande som du omöjligt kan se, eftersom handen inte har ögon. Tänk dig att allting som lever på jorden och på planeterna är sammankopplat i denna kärleksfulla organism, då förstår du, var någonstans du skall söka Gud och varför du inte kan se Den Store. Känn dig som en del som måste fungera i en kropp som är levande.

Kommer vi så tillbaka till utgångspunkten, där bröders olikheter genom tiderna gett upphov till strider och tyranni, så kan man fråga sig, varför fötter, händer och huvud i denna stora organism plötsligt kommer i strid med varandra och hur också slutet och resultatet skall bli, när alla delar utav kroppen kämpar emot varandra, i stället för att verka tillsammans. Det blir vad som människan kallar en cancer i ställer för en underbar, vacker planta som skall sprida sin doft ut i den universella världen. Tiden för människan är kort, oändligt kort, om vi ser den i global betydelse och ännu kortare om vi ser den utifrån galaxerna. Men tiden är mogen att skapa detta nya som skall förändra hela jordens vibrationer, med din tanke och med ditt handlande kan du vara med och omskapa allt. Alla själar skall vara med i förvandling när den tiden kommer.

” Och så tackar denne man från de yttre världarna, för att han fått komma och tala med er i kväll. Vi säger adjö för denna gång och även vi från vår arbetsgrupp tackar för att ni velat lyssna så uppmärksamt, med kärlek som strömmat emot oss och vi lyser välsignelse över vårt gemensamma strävande i denna sak.”