(översättning till Svenska av min vän Carina Sehlgard)
FÖRSVUNNET PARADIS
Bok 1
Handlingen
Den första boken uttrycker i korthet hela temat, Herrens olydnad och därmed skadar/förlorar Paradiset han var placerad i. Vidare berörs lite av viktigaste orsaken till hans fall, Ormen, eller rättare sagt Satan i ormen; som revolterar mot Gud och drar till sig en stor skara Änglar som genom Guds befallning drivs ur Paradiset med hela sitt manskap ut till det stora djupet. Dikten fortsätter sedan hastigt över till hur Satan och hans Änglar nu störtat till helvetet, som beskrivs här inte i mitten av Himmel och Jord eftersom de ej är skapta än, utan till en plats av fullständigt mörker som (eng. fitlies kallar..) Kaos. Här ligger Satan och hans Änglar på det brinnande havet. Förstummande av förvåning efter en säker ( Eng. space recovers) tids återhämtning från förvirring kallar han upp nästa på tur vars värdighet ligger på; de diskuterar deras bedrövliga nedstörtning..
Satan väcker hela sin skara som till dess varit förvirrade, förbaskade. De reser på sig och samlas för strid i deras chefs ledares namn i enlighet med deras avgud som senare (eng, adjoyning) till glädjs i Caanan och länderna. Till dessa Satan riktar sitt tal ges det hopp till sist om att återfå (eng. heaven) Himlen, men säger dem sist att en ny värld och en ny sorts varelse kommer att skapas alltefter en forntida profetia eller rapport i (eng.heaven) himlen; för att Änglar var före den synbara skapelsen var det ett val för forntida (eng. fathers) förfäder. För att finna sanningen i denna profetia, och vad man grundar beslutet på hänvisar till rådsförsamlingen. Vad hans förbund försöker att göra. Pademonium, Satans palats reser sig, plötsligt byggt i djupet; (eng. infernal) De helvetiska jämlika sitter där i rådsförsamlingen.
Bok 2
Överläggningen börjar, Satan diskuterar om var ett annat slag (eng. battle) vågas för att återvinna (eng. heaven) himlen. Några håller med och några håller inte med. En tredje fråga läggs fram som Satan tidigare nämnt tidigare; att söka sanningen av profetiorna och traditionerna i (eng.heaven) himlen om en annan värld och en annan sorts varelser inte mycket underlägsen dem själv som denna tid nu skapas. Deras tvivel om vem som skall bli sänd att undersöka saken; Satan, deras chef företar ensam resan under ära och applåder. Rådslaget avslutas, övriga tar sina olika vägar beroende på deras lutning och roar sig tills Satan återvänder. Han finner på sin resa Helvetets portar och finner dem stängda och vem som sitter där och vaktar dem, som öppnar dem efter tiden – och han finner den stora (eng. gulf) avgrunden, klyftan, djupet mellan Helvetet och Himlen; som han passerar med viss svårighet, vägledd av Kaos, kraften i den platsen, tills han ser den nya världen han sökte.
Bok 3
Gud sitter på sin tron och ser Satan flyger ner mot denna värld, då nyligen skapad; Förbannar honom inför sonen som satt vid sin högra hand. Berättar om Satans framgång i att fördärva mänskligheten. Klargör hans egen rättvisa och visdom i att han skapat (eng. man) mannen fri och med visdom att själv motstå frestelse, ändå slår hans älskvärda syfte emot honom, hans syfte föll ej pga av elakhet - som Satan – utan av lockelse, förförelse. Guds son lovordar sin far för hans uttryck till hans älskvärda syfte med mänskligheten. Gud klargör att kärlek ej kan sträckas ut mot mänskligheten utan tillfredställelse av gudomlig rättvisa.
(eng. man) Människans ilska har sårat Guds storhet genom ärelystnad (eng. to god-head) och därför kommer all hans avkomma av döden färgas, om inte en kan bli funnen som offrar sig för sina brott och genomlider sitt straff. Guds son erbjuder sig frivilligt att ensam göra det för människan. Hans fader accepterar detta och (eng. predain) prästviger, ordinerar inkanationen, tillkännager hans upphöjande över alla namn i Himmel och Jord. Ger alla Änglar order om att älska honom och de lyder under hymn av harpor i full kör för att fira Fader och Sonen.
Undertiden stiger Satan ner på den kala utåtvända yttersta sfär av denna världen. Under sin vandring finner han först en plats som sen dess kallas The Lymbo of Vanity (fåfänga, meningslöshet, tomhet); dit där (eng. things ..varelser, saker) och personer lättare flyger, sen kommer de till Himlens port. Beskrivs som att klättra uppför en trappa, och vattnet ovan himlavalvet som flödar omkring det. Han passerar sedan Solens sfär där han finner Uriel – regenten av denna sfär – men först ändrar han form till en (eng.meaner) ringa Ängel och låsas brinna av iver att skåda den nya skapelsen och människan som Gud har placerat där, frågar om honom om platsen för hans boende och påvisas att landa på berget Niphates.
Bok 4
Satan är nu i landskapet Eden, och om natten platsen där han måste djärvt försöka det han ensam tog på sig att göra mot Gud och människan. Han har många tvivel på sig själv, mycket passion, rädsla, avund, förtvivlan. Men med tiden bekräftar han sig själv till ondskan på en resa till Paradiset; tvivlen övervinns av målet. Han sitter till formen av en (eng.Cormorant) skarv, kråka i Livets Träd, som är högst på gården. Satan får därifrån första anblicken av Adam och Eve; han förundras över deras utmärkta form och glädje, med beslutsamhet att arbeta för deras fall. Avlyssnar deras samtal och hör att de ej får äta av Livets Träd för det var straffbart med döden och därmed funnit sin frestelse förföra dem att överträda lagen, sen lämna dem en stund för att ta reda på ytterligare möjligheter.
Undertiden så stiger Uriel ner på en Sol stråle och varnar Gabriel som ansvarar för Paradisets port, att en ond själ har kommit från Djupet och passerad vid middagen denna sfär i skepnad av en god Ängel ner till Paradiset och sedan upptäckt i sitt rasande sätt på berget. Gabriel lovar att finna honom innan morgonen. Natten kommer, Adam och Eve samtalar om att gå till vila, deras boning beskrivs, deras kvällsgöromål. Gabriel drar fram sitt band (eng. bands = ämbetskrage, prästkrage, sätta band) för natt vakt för att vandra runt i Paradiset som nattvakt, förordnar två starka Änglar till Adams boning, ifall den onde anden ska göra något illa till Adam och Eve medan de sover, de finner honom vid Eve´s öra, frestande henne i en dröm, och för honom ovilligt till Gabriel. Han svarar hånfullt på frågorna och förbereder motstånd, men hindrad av tecken från himlen flyger han ut ur Paradiset.
Bok 5
Morgonen kommer. Eve berättar för Adam om sin plågsamma dröm, han tycker inte om att den ännu plågar henne. De kommer till dagens arbete, morgon hymnen till dess boning. Gud återgäldar människan oförlåtliga, sänder Raphael att förmana honom till lydnad i sin fria egendom med en fiende i närheten. Vem är han, varför hans fiende och vad mer kan till hjälp kan Adam veta. Raphael kommer ner till Paradiset, hans ankomst beskrivs av Adam; från fjärran sittande på dörren till sin boning. Han går ut att möta honom, för honom till sin stuga och bjuder på (eng. choycest?) frukter i Paradiset son fås tillsammans med Eve, de talar vid bordet; Raphael framför sitt budskap, påminner Adam om vem han är och hans fiende, berättar på Adams begäran vem fienden är och varför, börjar med den första revolten i Himlen och tillfällen därav; hur han drev sin skara till den norra delen och där eggar dem att göra uppror tillsammans med honom, (eng. perswading) alla men bara Abdiel en seraf (eng. diswade) motsätter sig och överger sen honom.
Bok 6
Raphael fortsätter att berätta hur Michael och Gabriel var sända framåt kriget mot Satan och hans Änglar. Första striden beskrivs; Satan och hans krafter drar sig tillbaka under natten; Han kallar till ett rådslag, uppfinner djävulska maskiner, som under andra dagens fight skapar förvirring till Michael och hans Änglar; Men de med tiden tar sig upp på berget och överväldigar både Satans krafter och maskiner; Men än är inte tumultet slut, Gud sänder på tredje dagen Messiah – sin son - för vilken han hade givit äran av den segern; Han med kraften från sin Fader kommer till platsen och förmår alla hans skaror att stå still på varsina sidor medan hans (eng; chariot) stridsvagn, triumfvagn, galavagn och dån/åska kör in i mitten av hans fiender, jagar dem och omöjligör att det når Himlens väggar; som öppnas, de hoppar ner i skräck till platsen för straff som är förberdd för dem i Djupet; Messiah återvänder i triumf till sin Fader.
Bok 7
Raphael berättar på begäran av Adam hur och varför denna världen först skapades; att Gud efter att förvisat Satan och hans Änglar ur Himlen, förklarar hans önskan att skapa en annan värld och andra varelser att vistas i; sänder sin son i härlighet och med Änglars närvaro att fullfölja skapelsen på sex dagar; Änglarna firar med hymner verkställandet därav, och hans (eng. reascention (uppstigande??)) till Himlen.
Bok 8
Adam frågar om Himelska (eng.motions) rörelser, tecken och blir tveksamt svarad och uppmanas att söka efter mera värda insikter, kunskaper; Adam samtycker, och fortsätter uppehålla Raphael, relaterar till honom vad han kommer ihåg från sin egen skapelse, hans placering i Paradiset, hans samtal med Gud om avskildhet och ett passande samhälle. Hans första möte och (eng; nuptials) äktenskaplighet med Eve, hans samtal med Ängeln därom; som efter upprepad förmaning avlägsnar sig.
Bok 9
Satan har (eng;compast) omringat Jorden, planerar med list att återvända som en dimma om natten till Paradiset, träder in i ormens sömn. Adam och Eve går om morgonen vidare med sina sysslor, Eve ämnar att dela upp olika sysslor på olika ställen; Adam samtycker ej, med tanke på faran, fienden som de blivit varnade för ska fresta henne när hon är ensam; Eve är ovillig att bli tänkt som oförsiktig eller obestämd, tror hon ska gå sönder, eller rättare sagt har en önskan om att få pröva sin styrka; Adam ger tillsist efter; Ormen finner henne ensam; hans plan närmar sig, först betraktande, sen talande med mycket smicker, lovprisande Eve över alla andra skapelser. Eve förundras över att ormen talar och frågar hur han kan tala människornas språk och förstå. Ormen svarar att genom att smaka på en viss sorts frukt i Livets Träd så kan de båda tala och förstå. Eve begär att han skall föra henne till trädet, och ser att det är det förbjudna Kunskapens Träd; Ormen växer nu djärvare och med många knep och argument lockar henne att äta; hon tycker om smaken och funderar på om att delge Adam därom, tillsist ger hon ger hon honom frukten och berättar vad som fått henne att äta den; Adam är först förbluffad, men förstår hon är förlorad, beslutar häftigt av kärlek att gå under med henne; de försöker att dölja sin nakenhet; sen faller de till skillnader och beskyllningar till varandra.
Bok 10
Människans ohörsamhet är känd, skyddsänglarna överger Paradiset och återvänder upp till Himlen för att uttrycka deras vaksamhet, Gud uttrycker att Satans inträdan ej kunde hindrats av dem. Han sänder sin son att (eng;judge) bedöma ohörsamheten, som nedstiger och bedömer enhetligt; sen i medlidande (eng;cloaths? (ev klädsel?)) dem båda och (eng; reascends) stiger uppåt.
Synden och döden sitter till dess vid Helvetets port, i en underbar känsla över Satans succé i den nya världen där han infört synden hon människan, beslutar sig för att ej längre sitta i Helvetet utan att följa Satan, Fadern av platsen för människan; för att göra vägen lättare från Helvetet till denna värld fram och tillbaka stenbelägger de en bred väg eller bro över Kaos efter det spår Satan först gjorde.; sen förbereder de för jorden, de möter honom stolta över hans succé när han återvänder till Helvetet, ömsesidiga gratulationer. Satan kommer till Pandemonium till fullsatt sammanträde där de är stolta över hans succé över människan. I stället för applåder firas han med visslingar av hela skaran, förvandlar sig till ormen i enlighet med domen han gett Paradiset; sen lurar han dem med att visa Livets Träd och de tar glupskt åt sig av frukten och tuggar damm och bitter aska.
Handlingarna av synden och döden; Gud berättar om sin sons slutliga seger över dem och återuppväckandet av alla (eng;things) varelser; men för närvarande befaller han sina Änglar att skapa flera förändringar i Himlen och (eng;elements) grunderna, beståndsdelar. Adam börjar mer och mer uppfatta sitt misstag och sörjer det, beklagar sig till Eve; hon framhåller att (eng; lenght) varaktigheten (eng; appeases) stillar honom. Sen för att undvika att liknande förbannelsen kommer på deras avkomma föreslår hon Adam häftiga sätt, som han ej godtycker, men med bättre hopp, kommer han ihåg det sista löftet till dem, att hennes frön kommer att hämnas/ta revange på ormen och uppmana honom att söka frid, fred hos förolämpade gudinnan, genom ånger och bön.
Bok 11
Guds son visar bönerna från våra första föräldrar som ångrar sig och gör förbön för dem; Gud accepterar dem, men förklarar att du nu ej längre kan förbli i Paradiset; sänder Michael med ett band av Keruber att driva ut dem; men först uppenbara för Adam hans framtid (eng;things) ställning; Michael kommer ner. Adam (eng;shews) för Eve säkra olycksbådande tecken; han urskiljer Michaels närmande och går ut och möter honom; Ängeln pekar ut deras avresa. Eve´s beklagande. Adam vädjar men underkastar sig; Ängeln leder honom upp till ett högt berg och visar honom i en vision vad som skall hända innan syndafloden (översvämningen).
Bok 12
Ängeln Michael fortsätter från syndafloden att skildra vad som ska lyckas; sen i sitt nämnande av Abraham så får han förklara (eng;degree – ställning, släktled, rang); vems kvinnas frö det skall bli som lovades Adam och Eve vid (eng;fall) misslyckandet; hans inkarnation, död, återuppståndelse och uppstigande; kyrkans skick till han kommer andra gången. Adam är mycket nöjd och med dessa skildringar och löften går han ner från berget med Michael; väcker Eve som under tiden sovit med vänliga, stilla drömmar i lugnt sinne och undergivenhet. Michael leder dem i varsin hand ut dem ur Paradiset, det flammande svärdet böljar bakom dem, och Keruberna tar sin plats för att vakta stället.