Publicerad i Utan Gräns nr 4 1982
Av
Gert Kaffa

Ställföreträdande lidande

Det offras duvor som tack för en son
som sedan skall offras för oss
Vårt offerdjur går till vivisektion
ett land offrar söner att slåss.

Allt ställföreträdande lidande
har gjort människan till vampyr
helt självisk och utan medlidande
okänslig för död och tortyr.

Kyrkan förvaltar ett rött elexir
en tvåtusenårig klenod
och synden som var, som är och som blir
tvättas ren uti lammets blod.

Vita docenter gör vivisektion
på katter, på apor och möss
gläds åt hellyckad bra dissektion
Dom fick alla cancer, ajöss!

Manlighets krav; ditt fosterland kallar
gör värnplikt för konung och land
och stupa för äran, en för alla
för nationens och blodets band.

Men...

Jag dör i min synd, min vetskap är ljus
ej nersmord av oskyldigt blod
ej drucken av sakramentala rus
eller sövd av helig synod.

Min sjukdoms ok vill jag tåligt bära
tills det krossas en dag, mitt krus
Vad hjälper det mig att sönderskära
en ställföreträdande mus...

Jag dödar inte, är inte soldat
ingens blod skall köpa mitt liv
mitt hemlands fiende är min kamrat
förbrödring mitt alternativ.

Att andra varelsers plåga och kval
skall gagna och göra mig väl
är primitiv tro och brist på moral
ej värdigt en människas själ.